Reflektion v. 48
Workshopen med Bea slutade i att vi pratade om svenskhet. Om det otroligt svenska som allemansrätten och kebabpizzan. En pizza som från början inte är svensk som vi sedan lagt på ett kött som inte är italienskt pommes frites som varken är italienskt eller svenskt från början för att sedan avsluta med en ”mjölkbaserad” sås som är väldigt svenskt. Italienarna skulle gråta. Vi pratade om svenskhet och hade väldigt roligt. Jag tror att vi alla tänkte till, men ingen av oss orkade gå på djupet och prata om det som var tungt med det hela.
Föreläsningen och workshopen var grundad i texterna texten Ett störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas relevans för normbrytande undervisning av Renita Sörensdotter. Samt Det öppna klassrummet en lathund för ett normkritiskt arbetssätt från Lärarnas Riksförbund.
Vi fick även förra veckan ett litet paket av Anna. I paketet fans en liten träpincett och en bit vit lera. Med denna skulle vi göra att avtryck på klyftan/ på sprickan i samhället när vi tror vi hittade den.
Jag gjorde ett avtryck från mitt duschmunstycke för att visa på de förväntningar eller rättare sagt det vi förväntar oss. Det vi tar för givet och inte reflekterar över. Så länge vi inte funderar över saker så kommer inget att ändras.
vi fick även ett kinderägg av Anna. Vi skulle fundera på vad de olika lagren symboliserade och dra paralleller till hur vi är som människor. En kropp med ett skyddande skal samt ett inte som inte alla får se.