lisahdk.blogg.se

Liz Wells pratar på sidan 158 om att fotografiet snabbt blev ett medium för där arbetarklassen kunde skapa sig en identitet och visa upp sig för varandra. Något som startade mina tankar om att man förr ställde upp sig och gjorde sig fin inför när ett foto skulle tas. Det är inte på samma sätt i dag men vi väljer nu mer än någonsin tidigare (enligt mig) vilken bild som ska visas av oss. Vilken image vi vill ha. Jag kan välja att öppet visa när jag är ute och plockar svamp, eller när jag är ute och äter på en nyöppnad restaurang eller foton på mitt väl stylade hem. Så egentligen gör vi på samma sätt idag men annorlunda.

På detta sätt blir även våra privata (familjära) bilder mer publika och delade på sociala nätverk. Så frågan är, vilka bilder ses i dag som privata?

Kontroll/ icke kontroll inom foto för mina tankar till att antingen arrangera ett fotografi eller att alltid vara beredd eller snällt vänta med kameran redo tills det ögonblicket man vill fånga uppkommer eller något annat spännande som man plötsligt ser.

Jag mins bilder jag fotade under gymnasiet men oftast inte vad uppgiften var. Jag mins dock att vi skulle gestalta känslor och att vi fick övningar som skulle genomföras rent tekniskt, så som kort/ långt skärpedjup, vi skulle prova panorering och fota i mörka miljöer. Jag mins även att vi skulle välja ut en fotograf vi uppskattade och skriva lite om. Så här i efterhand var vissa av de övningarna ganska smarta. Vi fick gestalta saker som är personliga men som ingen annan kan säga om det är rätt eller fel. Hur man gestaltar fundersamhet, glädje eller ångest är högst personligt och kan göras på många sätt. Vi fick jobba med den tekniska biten som vi i kursen har pratat om att det är ett bra sätt att kunna jobba med fotografi utan att det blir privat.
Jag tror att detta är ett bra sätt att även kunna jobba med personliga teman men att man pratar om den tekniska biten med kameran och sedan vidare med komposition och ljus etc. utan att prata om vad bilden egentligen porträtterar. Eleven kan få berätta om sina tankar och intentioner med bilden utan detta betygsätts.

Eleverna ska enligt kursplanen även ha förmåga att tolka olika typer av fotografiska bilder och deras budskap. Jag tror att prata om olika typer av fotografisk bild för att senare låta eleverna försöka att själva gestalta de olika bildtyperna är ett annat sätt att jobba med foto utan att det blir för privat. Här får man betygsätta hur väl de lyckats med detta utifrån det man pratat om är signifikant för de olika stilarna.

Personligen anser jag att man kan visa i stort sätt alla bilder i klassrummet och att det inte handlar om att man befinner sig i ett klassrum utan vilka elever man har. Vilka bilder jag kan visa för en klass beror också på i vilken kontext jag visar bilderna, vad vi har pratat om och vilken typ av klass och vilka individer som finns i klassen.  Jag bör i framtiden alltid reflektera över vilka bilder jag visar för mina elever och framför allt om jag inte känner eleverna sedan tidigare.